Projekt

KOMAKs Medieskolan i Kirkuk

- Medieskolan i Kirkuk var ett utbildningscentrum i media för ungdomar. Projektet pågick under 2007-2008 med stöd av Forum Syd / SIDA .

Den 21 mars 2007 påbörjades arbetet vid Rojcenter och den 29 september samma år hölls de första lektionerna. Undervisning pågår fem dagar i veckan och hålls för fem blandade grupper som åldersmässigt är mellan 18 och 30 år. Från början var 13 av deltagarna kvinnor och 30 män, efter en del avhopp är fördelningen 8 kvinnor och 28 män.

Utbildningen består av 1000 lektionstimmar jämnt fördelade mellan språk (engelska och kurdiska), IT-kunskap och medieutbildning.

För att säkerställa kvalitén på utbildningen hålls ett kunskapsprov var tionde vecka, där kontrolleras att varje elev ligger i fas med den fastställda utbildningsplanen. Stödundervisning ges om någon av eleverna hamnar efter.

Under utbildningstiden har diskussioner, workshops, seminarier och studiebesök utfört, dessa har både varit relaterade till utbildningsämnena samt samhället i form av frågor kring kvinnans ställning, könsroller, demokrati, mänskliga rättigheter mm. Detta har haft stor framgång då eleverna kunnat diskutera fritt och öppet kring genus.

Den positiva uppmärksamheten som projektet fått har gjort att många fått upp ögonen för det och att det lockar till sig fler elever, framförallt fler kvinnor som oftast är passiva i dessa sammanhang.

Mål och resultat

Målen har nåtts med stor framgång. De kortsiktiga genom att eleverna aktivt deltagit i utbildningen och att man genom studiebesök, grupparbeten, kunskapsprov, diskussionsgrupper mm sett till att det som undervisats har förståtts av eleverna hellre än memorerats in (som oftast är en förekommande studieteknik i området).

Trots att det är svårt att uttala sig om de långsiktiga målen just för att de är långsiktiga kan tydliga tecken ses som påvisar att målen är på god väg att nås. 12 av de 33 eleverna har fått praktikplats på en lokal tv-station där de får praktisera sina förvärvade kunskaper (Praktiken ingår i utbildningen och är ett krav). Flera av eleverna praktiserar på en radiostation i närheten av skolan, där har de fått möjlighet att leda populära program bestämma dess innehåll.

Att eleverna fått praktikplats och fått praktisera sina kunskaper har gett de självförtroende och ingivit hopp om en ljusare framtid. Mer långsiktigt har en möjlighet öppnats upp för dessa elever att arbeta inom ledande mediekanaler och genom utbildningens utformning och innehåll använda media till att utveckla landet i positiv riktning.

Påverkan och delaktighet

Den direkta påverkan av insatsen är på deltagarna inom projektet, dvs eleverna (unga mellan 18 -30 år utan gymnasieutbildning) som både har fått en utbildning, nyare idéer, annorlunda tankesätt gällande demokrati, mänskliga rättigheter, fri journalistik mm. Eleverna själva har utgått från den planering som har satts för utbildningen men har kunnat ha inflyttande över planering av studiebesök, gästföreläsningar, praktik mm.

Genom diskussionsgrupper och workshops har uppgifterna genomförts och utvärderats. De universitetslärare som har anlitats har påverkats av insatsen då de har fått följa en läroplan och utbildningsmaterial som de tidigare inte har arbetat med. Det är en erfarenhet som även färgat deras dagliga arbete vid universitetet.

Den indirekta påverkan som insatsen har kommer till mycket att ligga i händerna på de som gått utbildningen och deras förmåga att omsätta detta i praktik vid sina framtida arbeten.

Genusperspektiv

Då kvinnors situation i projektområdet skiljer sig väldigt mycket från vad vi är vana vid i väst är även små steg enorma kliv i riktning mot jämlikhet och förståelse för jämlikfördelning av arbetsuppgifter. Genom olika program i form av debatter, reportage med tyngdpunkten på kvinnors situation och roll i samhället kommer insatsen att föra utvecklingen i rätt riktning.

En viktig del är att utbildningen hållit en hög kvalitet och detta kommer att medföra till en förändring av bilden av kvinnor inom media (p.g.a. lång tradition av diktatur, starka religiösa övertygelser, fattigdom och underutvecklad utbildningssystem är det sällsynt med kvinnor som arbetar inom media)

Projektet bidrar till en förändring av kvinnors och mäns könsroller på flera nivåer. Utbildningen genomförs i ett område, som liksom övriga länder i regionen, präglas av mycket traditionella könsroller. Även om kvinnor är relativt välrepresenterade inom utbildningsväsendet, är det fortfarande kraftigt underrepresenterade i arbetslivet. Och när det gäller de kvinnor som fått möjlighet att arbeta, är det i stor utsträckning hänvisade till traditionella kvinnoyrken.

Kvinnors yrkesmöjligheter är strakt begränsade av sociala normer för vad som är anständigt för en kvinna. När det gäller kvalificerade yrken har läraryrket varit en möjlighet för de välutbildade kvinnorna. Men även för dem har yrken som skulle kräva stor rörelsefrihet, resor och omfattande kontakter med utanför familjen ansetts olämpliga.

Genom vår utbildning i journalistik har vi försökt förändra synen på vad som är möjligt för en kvinna att göra. Bara det att en kvinna samarbetar med manliga redaktionsmedlemmar, rör sig fritt i samhället, orienterar sig bland de offentliga institutionerna och ställer frågor, genomför intervjuer där hon har initiativet är ett viktigt bidrag till att vidga kvinnors utrymme. Vi har även haft ett tydligt genusperspektiv i det redaktionella arbetet, och den redaktionella hierarkin. I ett samhälle där det normala är att män leder och kvinnor följer, har vi övat i att arbeta med kvinnliga chefer. I våra praktiska övningar har kvinnor fått leda det redaktionella arbetet, och männen har fått öva på att förverkliga den kvinnliga chefens vision.

Aktivt lokalt nätverk

KOMAK har ett effektivt lokal nätverk i Kurdistan. Samarbetet fungerar väldigt bra och viljan är stor. Bra med samarbetet är att idéutbytet och möjligheten att lära från varandra är väldigt stor.

Det som är mindre bra är att resurserna är knappa och att området är väldigt osäkert och riskfyllt p.g.a. ständiga terrorattacker. Detta medför en begränsning i rörelsefriheten.

Vi lär oss hur det dagliga livet ser hut, hur för oss självklara rättigheter och möjligheter är begränsade och detta leder till att befolkningen begränsar sig själva. Det de får upp ögonen för är att man med små steg kan göra stora förändringar, de lär sig vad som är var och ens rättigheter i ett demokratiskt samhälle samtidigt som de inser vad för skyldigheter varje individ har för att upprätthålla samhället.

Erfarenheter och slutsatser

Den viktigaste insikten är att det finns många talanger som går förlorade p.g.a. underutvecklad utbildningssystem, dåliga möjligheter och bristfälliga resurser. Med väldigt knappa resurser går det att göra en viktig förändring och leda många till att hitta nya intressen, upptäcka talanger och viktigast av allt påverka samhället till utveckling. En utveckling som inte blir påtvingad utan sätts igång och sker naturligt.

Att satsa på kvaliteten är väldigt viktigt, även om resurserna är knappa måste kvalitén vara hög, detta för att effekten insatsen skall vara optimal.

KOMAK 2008